Pappas köttbullar

Det finns vissa maträtter som är starkt förknippade med barndomen. Som man känner doften av och känner sig förflyttad till ett köksbord i en annan tid en annan plats. Kanske älskade man rätten djupt redan då. Kanske har man kommit att förstå sig på den långt senare.

Ett är säkert; man vet precis hur rätten ska dofta och smaka. Som den alltid gjort. Förstås. Det är inte som köttfärssåsen som får olika karaktär beroende vilket humör man är på och ifall man kommit ihåg att köpa vitlök. Nänä. Barndomens mat messar man inte med. Don't fix what ain't broken.

I mitt barndomshem serverades inte mammas Scans köttbullar. Inte mamma Karibiens köttbullar heller. Jag tänkte inte på det då, men det var pappa som gjorde köttbullarna. Eller köttfärslimpan. Det var samma rätt egentligen, bara med mindre tidsåtgång. Smaken var densamma. Som alltid.

När jag flyttade hemifrån ett par månader efter 18-årsdagen var köttfärslimpan/köttbullarna bland det första jag gav mig på när jag ledsnat på mexicanasoppa och blodpudding. Först frågade jag morsan om receptet. Lagade till. Tittade i djup förundran på köttfärslimpan jag åstadkommit. Det var liksom fel färg. Smakade. Men, nej. Så här skulle den inte smaka. Modern förstod ingenting. Så här smakade hennes köttfärslimpa alltid. Fast det kanske är pappas du är ute efter? Det var det. Ett decennium av lycksaligt köttbulle- och köttfärslimpalagande följde. Sen slutade Konsum sälja just den allkryddan som gav den speciella smaken.

Febrilt letande och provlagande bland alla allkryddor från alla varumärken jag fick tag i. Ingen hade den rätta twisten. Några år av håglöst köttbullerullande tog vid. Visst blev det köttbullar. Helt okej köttbullar. Men inte pappas köttbullar. Tills en dag när Överskottsbolaget slog upp sin portar i stan. En serie kryddor. Som hette nästan precis som de där som Konsum inte längre hade i sitt sortiment. Kryddhuset. Färgen såg rätt ut. Påsen slet jag upp redan i bilen. Yes! Det var rätt :)

Den aromen tar jag aldrig fel på. En aning av doften från pappas haka en tidig sommarmorgon. Aldrig vinter. Då fick skägget växa. Men på sommaren, då var det Aqua vera. Åtskilliga gånger har jag fått berättat för mig om den gången jag kröp upp i pappas famn och sa "åh pappa du luktar så gott. Som stekt potatis."
I dag har jag njutit av doften igen. Det blev köttfärslimpa till middag. Med kokt potatis, brunsås, röd vinbärsgelé och en driva rivna morötter. Nån bild blev det inte, jag var lite för glupsk. Men här kommer receptet.


Det här behövs till köttfärslimpan:
1 stor gul lök
smörklick
1 1/2 -2 dl buljong eller fond
ströbröd
1 msk Kryddhuset allkrydda
2 tsk paprikapulver, milt
1/2 tsk salt
1/2 tsk svartpeppar
2 tsk soja, typ mushroom soy
1 stort ägg
800 -1000 gram köttfärs

Det här behövs till brunsåsen:
3 msk eller 50 g smör
3 msk eller 1/2 dl vetemjöl
8 - 10 dl vatten
1 1/2 tärning Knorr mörk oxbuljong
1 tsk Kryddhuset allkrydda
svartpeppar
en skvätt Colorit som-man-förr-kallade-soya-men-numera-benämns-sockerkulör

Gör så här:
Sätt ugnen på 225 grader och gör i ordning potatiskoket.

Hetta upp vatten till buljong/fond och blanda ihop den. Rör ner kryddorna, och sedan ströbröd lite i taget, det ska bli en ganska fast gröt. Pass på, för det fortsätter svälla efter du hällt i ströbrödet.

Hacka löken fint, och låt den svettas i lite smör. Rör ner löken och ägget i ströbrödssmeten. Till sist rör du i köttfärsen och fortsätter röra tills smeten är väl blandad.

Forma två köttfärslimpor i en ugnsfast form, ställ in i ugnen tills köttfärsen är genomgräddad. Hur lång tid det tar beror på hur tjocka eller smala du gör limporna. Det brukar bli klart ungefär samtidigt som potatisen, i alla fall för mig som kokar fast potatis med skal och gör smala köttfärslimpor.

Dags för såsen. Låt smöret smälta i en kastrull. Ha vattnet till hands. Vispa ner vetemjölet i smöret, låt det brynas en aning. Häll raskt på 3-4 dl vatten, vispa ordentligt tills alla klumpar är borta. Vispa ner mer vatten, börja med totalt 7 dl och låt såsen koka upp.

Tillsätt smaksättningarna. Ta det lugnt med Coloriten -det blir snabbt väldigt mörkt. Kolla konsistensen på såsen, späd tills du är nöjd. Smaka sedan av.

Glöm inte skala och riva ett gäng morötter innan du hugger in på maten. Man måste ha rivna morötter till köttfärslimpa. Till köttbullar kan man fuska och göra en grönsallad. Men inte köttfärslimpa. Finrivna morötter. Det är lag på det.


Källa: Pappa förstås. Fast han kommer att säga att så gör inte han köttfärslimpa. Längre. Tillägger jag då. Men det är ett annat blogginlägg.