söndag 16 maj 2010

Saccotini med rosa sås

Pasta är underbar mat som går att improvisera hur mycket som helst med. Eller så kan man vara rabiat nördig och hävda att det finns bara ett rätt sätt att tillaga en rätt Att Carbonara i Sverige allt som oftast betyder en tjock vit sås med trista skinkbitar i har jag kommit att acceptera och låta bli att äta, men när nån på fullt allvar säger sig laga en äkta autentisk Carbonara - och blandar lök i - då får jag skrämselhicka. Ändå har jag inga som helst skrupler när jag rycker i kylskåpsdörren och svänger ihop nåt av vad som råkar finnas hemma. Detta recept är inte autentiskt italienskt alls, det är karibisk vardag och middag på bordet snabbt. Det blev väldigt gott, och svärynglet beordrade recept på bloggen pronto. Detta ska lagas i svärynglets eget kök vad lider.

Det här behövs:
500 g fylld pasta, jag använde Matric Saccotini med prosciutto crudo
500 g bacon/rökt sidfläsk
1 röd paprika
8-10 soltorkade tomater
ev lite hackad röd chili/inlagd jalapeño
ca 2 dl grädde
ca 2 dl köttfond/buljong
salt & peppar

Gör så här:
Börja med att sätta på pastavattnet (glöm inte salta 1 tsk per liter). Skär bacon i strimlor eller sidfläsk i tärningar. Släng detta i stekpannan på hög värme.

Skär paprika och tomater i tärningar. Hacka chili om du vill ha lite hetta. Om bacon/fläskbitarna fått färg öser du ner paprika, tomat och chili.

Har pastavattnet kokat upp? Häll i pastan och ställ en äggklocka. Sex minuter?

Låt paprikan och det andra fräsa en stund och slå sedan på grädde och fond/buljong i stekpannan. Såsen får puttra ihop lite innan du smakar av, rör i salt & peppar om det behövs.





2 kommentarer:

  1. Rara Karibien: Jag är så ledsen, men den här bloggen kommer jag nog inte att besöka så ofta, hur läckert och gott det än ser ut!
    Jag kan inte laga mat. Jo visst kan jag laga mat, men jag klarar inte av att laga mat! För mycket att hålla reda på samtidigt och det går inget vidare för mig nu för tiden, tyvärr.
    Men jag blir avundsjuk och skulle vilja....
    KRAM PÅ DIG

    SvaraRadera
  2. Jag känner precis igen det där med att det är för mycket att hålla reda på. Flera olika arbetsmoment parallellt utan att glömma nåt, och flera moment som ska bli klara samtidigt... passar skitdåligt ihop med svårigheter att fokusera, med ett arbetsminne som är uselt kort, med stresskänslighet och dålig uthållighet.

    Jag har tränat mig till att bli bättre, och jag har tvingats till det för det det fanns ingen annan som kunde eller orkade fixa maten. Men herregud så mycket bullens korv vi ätit!

    Det är så synd att maten blivit ett ständigt närvarande krångel och dåligt samvete - mat kan ju vara en verklig njutning för alla sinnen

    SvaraRadera